I en ljudande tillblivelse

av Sten Sandell

​

I den sensationellt före sin tid skrivna essän av August Strindberg: Nya Konstformer! eller Slumpen i det konstnärliga skapandet, beskriver Strindberg slumpen som processmetod i det konstnärliga skapandet. Detta har Sten Sandell tagit fasta på för att bygga sitt videoverk.

Medverkande aktörer/musiker: Anna Gustavsson, Helena Persson och Sten Sandell

Föreställningen är producerad av RADIOART och publiceras här lördagen den 16 oktober

​

Tack till Erik Höök och Strindbergsmuseet.

​

​

RADIOART sänder direkt  från  Söderköpings poesifestival 

Vad är vatten och vad svart

​

Pianisten Kristine Scholz möter poeten Helga Krook

Helga Krook läser ur diktsamlingen Flod Blad Klänningar

Kristine Scholz spelar musik av Peter Hansen,

Hans Otte och John Cage

​

Introduktion av författaren och dramaturgen

Magnus Florin

​

​

Väntans svit

av Birgitta Lillpers & Lars Sandberg

​

Premiär 9 maj, kl. 20.00

Vi väntar här på några andra.
Vi säger, modigt, nu:
-Nu väntar vi på dem, och inga andra: på 

dessa sällsynta vi vet att vi kan vänta på 

utan att de sedan, då de kommit,
hånas just för detta: att vi
inget annat, inga andra haft och att vi 

suttit ner och väntat, spanat,
hållit tysta instrument. 

​

Birgitta Lillpers har sedan sin debut 1982 tillhört de mest uppmärksammade svenska poeterna och är 2021

Sveriges Radios lyrikpristagare för diktsamlingen Kälda.

​

I den här föreställningen är Birgitta Lillpers läsning sammanvävd med specialkomponerad musik för viola av Lars Sandberg, i en tolkning av violaspelaren Henrik Frendin.  

Medverkande

Birgitta Lillpers – läsning

Henrik Frendin – viola

​

Föreställningsintroduktion Magnus Florin.

Föreställningen följs av ett samtal mellan poeterna Helga Krook och Jenny Tunedal, modererat av Magnus Florin.

Texten är hämtad ur diktsamlingen Propolis, Wahlström & Widstrand 1995

​

Musik komponerad 1999 av Lars Sandberg 

​

Producerad av Johan Petri, Niklas Billström

och Magnus Jacobsson

​

GLASMOLNET

Vad händer med ett flygplan som flyger genom ett askmoln? Det blästras inpå bara metallen, fönstren repas till en mjölkartad hinna, motorn kapslas in i svart glas. Det låter som något av konstnären Anselm Kiefer. En svindel mellan olika skalor, olika världar, olika sorters materia. Partiklarna från askmolnet från vulkanen Eyjafjallajökull i april 2010 bestod av ytterst små skarpslipade glaskorn. Små små partiklar av glas. När man utsatte dem för ett experiment av förslitning som skulle likna de förhållanden i luften där de befann sig efter vulkanens utbrott, upptäckte man efter två veckors oavbruten friktion att partiklarna inte förändrats ett dugg: de var lika skarpslipade som innan. 

Susanne Skogs hörspel Glasmolnet cirklar kring den isländska vulkanens utbrott. Röster stiger och sjunker, anekdoter och nyhetsrapporter blandas med exakta beskrivningar av lava, magma och aska: en uråldrig natur bortom vår kontroll, en ung jord där allt fast plötsligt ännu är i rörelse, kolliderar med det hypermoderna samhället och människans sårbara kropp. Ur kollisionen stiger ord som glas, aska, lava, moln, glaciär pånyttfödda till våldsam och poetisk kraft. Kontinentalplattorna rör sig med samma hastighet som en människas naglar växer. 

— Helga Krook

​

Premiär lördag 6 februari kl. 20

Introduktion Magnus Florin. Efter föreställningen ett samtal mellan Susanne Skog, John Swedenmark,

Maria Küchen och Magnus Florin.

​

Medverkande röster

Magnus Berg

Erika Höghede

Cecilia Garme

Magnus Jacobsson 

Susanne Skog

​

Violin

George Kentros

​

text, ljud, produktion

Susanne Skog

Producerat med stöd av  

En multikanalsversion av Glasmolnet uruppfördes under Audioramas hörspelsbiennal Dramaton, Göteborg, oktober 2020.

Jag tänker våldsamt